Haft en liten släktträff...

Pappa och Patrik kom hit en sväng. En ganska lång sväng stannade de, 5 timmar ungefär. Man har fått lite annan syn på det här med att umgås, det känns så jäkla mkt viktigare att hinna träffa de man tycker om... Så känner åtminstone jag.

Det pratades och togs en del kort. Fick tyvärr inget bra på pappa, så det får bli ngn annan gång...

Vad ska jag säga... Jag ser ut som jag känner mig.

Men Hannahs glädje smittar av sig ibland...

Å ett kort på kidsen och deras favorit Patrik.