Tänker inte gnälla...

Så det blir fan inget inlägg heller.

Jag är trött, less, utmattad, förbannad, grinig och allmänt aggro.
Hela jävla världen ligger på mina axlar, och ryggen pallar snart inte mer.

Jävla Östersundsbostäder

Vaknade i morse med ett bultande huvud och tunga ben. Släpade mig ut i köket och tog alvedon. Skulle tända lilla lampan i hallen, men tji fick jag PANG sa det, med stora bokstäver. Kommer in i köket igen, och inser att det är svart även där. Helt strömlåst i köket, hallen och badrummet. Det enda som funkar är kyl och frys. Tack gode gud för det iofs...
Säkringarna i lägenheten verkar OK, så jag ringer Östersundsbostäder och felanmäler 8:20. Ringer igen i 14-tiden, då ska de ringa direkt till bovärden som är i Torvalla.
Tror ni att ngn har varit här? Icke sa nicke. =(
MEN, det är ju ingen större nyhet att deras service är lika med noll.

Sjukt...

Jag är en sån där konstig prick som aldrig får feber. Senast var när jag hade mjölkstockning när Marcus var några månader gammal, alltså kanske 2,5 år sedan. Då var jag riktigt, riktigt dålig. Nu var det dax igen... Jag känner mig som om jag har blivit överkörd av en ångvält, och uppumpad med bollpump. Not well...

Fryser som ett as, och har riktigt ont i huvudet. Halsmandlarna känns stora som pingisbollar, och känslan när jag sväljer är inte nådig. Går på maxdos Alvedon (4x2) men det hjälper inte så långt. Och jag som aldrig tar värktabletter.

Har tid på BVC (eller Gläntan, av ngn anledning) i morrn för 3-årskontroll. Måste nog avboka, jag orkar fan inte. Får hoppas att jag får tag på dem, annars måste jag betala en hundring om jag inte kommer. Ja ja, vad är väl en bal på slottet...

I dag har vi varit i väg till Pilis och hämtat en kanin. Egentligen kom han från Sthlmstrakten, man jag hade tur och fick hjälp med transport. Jo, jag vet att jag är knäpp. Men de som känner mig vet att om jag blir intresserad av ngt, så blir jag MKT intresserad. Antingen så går jag inte alls in för saker, eller så gör jag det helhjärtat. Så är det bara.

Annars... Ja, Hannah fyller ju år på onsdag. Misstänker att ingen vill komma och hälsa på, men OM ni vill så finns det kaffe å tårta.

Virre...

Vad vore man utan vänner som du? =)

Jäkla unge... :-P

Köpte nya vinterkläder i går till Marcus.
I dag när han skulle gå till dagis så sa jag att "kläderna är lite stora, men du växer ju". Marcus säger till Hannah "Du växer också Hannah". Jag säger, "ja, Hannah växer också, men inte mamma".
Marcus tittade på min rumpa med en bekymrad min, det syntes väldigt väl vad han tänkte... *ASG*

Ännu en seg dag...

Känns att man inte är riktigt i form...

Har inte blivit mkt gjort i dag, jag är så seeeg.
Virre och Nova kom förbi en sväng och tittade på kaninerna. Nova och Marcus lekte som aldrig förr, i dag var de verkligen på samma våglängd och hade superkul ihop.
Bjöd dem på middag oxå, när de ändå var här. =)

I går sålde jag Thimmy, till Jessicas mamma. Där får han det nog bra. Fick ett mess i morse från Jessica om att han låg som en kung i soffan och mådde gott. Låter kanon för honom. =D
En kaninbekant från nätet kom förbi en sväng oxå i går, kul att träffa henne irl.
Annars har det väl inte hänt så mkt, nej...

Latmasken regerar i dag...

Vaknade i ottan av den förhatliga väcksignalen i mobilen... Efter att ha somnat om 20 min så lyckades jag till slut gnugga gruset ur ögonen, och släpa mig upp.
Går och kollar termometern, 27 grader... Efter en del svordomar och hot så tvingas jag inse att termometerns makt och vilja är betydligt större än min. Bara att förbereda sig på ännu en dag inomhus... =( Egentligen ska man väl inte klaga. Det är ju jätteskönt på sätt och vis, att det är riktig vinter i stället för slask, halka och mörker. Men det skulle gärna få vara riktig vinter, och si sådär 7-8 grader. Det vore lagom.
Marcus fick stanna hemma i dag, dels för att det är så satans kallt, och dels för att han har den riktigt jobbig magperiod. Gud vet när han sket ordentligt senast...
Blir inte mkt gjort i dag. Jessica kommer eventuellt förbi en sväng mitt på dagen å surrar lite. That´s it.
Får roa mig med att kolla på samspelet mellan kanin och barn. Milla får vara ute och springa lite eftersom hon blir så attans dampig annars. Hon är totalt orädd för barnen, verkar nästan tycka att dom är roliga faktiskt. Och det är så roligt att kolla på ninens små tokrejs av lycka, det syns att hon njuter av att få sträcka på benen.