Och just precis då så måste jag så klart springa över en lookalike på Blocket... Kanske inte syns på bilderna, men de är snuskigt lika. Det vita "korset" på bröstet, den vita hakan. Öronen...
Ronja på den övre bilden.
Ja, ni vet ju hur det är när man är ledsen över ett förlorat djur... Man blir känslig som fan.
Direkt när jag såg bilden så högg det till i hjärtat. Är så sugen på att åka och hämta den lilla tussen, älska den och göra allting RÄTT den här gången. För Ronjas skull, och som terapi för mig själv...
Nästan så det kommer knäppa tankar om att det kanske ÄR Ronja, som har reinkarnerats för att komma tillbaks till mig. *ler* Säger inte de där ögonen "matte, kom och hämta mig"?
Direkt när jag såg bilden så högg det till i hjärtat. Är så sugen på att åka och hämta den lilla tussen, älska den och göra allting RÄTT den här gången. För Ronjas skull, och som terapi för mig själv...
Nästan så det kommer knäppa tankar om att det kanske ÄR Ronja, som har reinkarnerats för att komma tillbaks till mig. *ler* Säger inte de där ögonen "matte, kom och hämta mig"?
Men, det är bara att inse. Det ÄR inte Ronja. Och jag ska inte ha någon valp just nu, definitivt ingen blandras. Ronja är Ronja, och hon SKA vara saknad. Hon går inte att ersätta. Älskade, underbara lilla vovve.
Förstår hur du känner gumman. Det är som du säger att ingen kommer någonsin kunna ersätta henne även om dom va ruskigt lika. Ronja va Ronja & hur många hundar du än skaffar kommer ingen kunna ta hennes plats. Kram
SvaraRaderaVet inte om jag ska skriva "kul" att hitta en lookalike till sin gamla hund men det var otroligt likt. Sååå söt men motstå impulserna och tänk över saken :)
SvaraRaderaKUUUL att du flyttar till Pajala äntligen ;) Hör gärna av dig när ni gjort er hemmastadda så kan vi ju ses.
Haha, ja du Carina. Kan ju säga som så att du är den första som har sagt att det blir kul att jag flyttar =D
SvaraRaderaSom sagt, bara att komma och valla om du har vägarna förbi. Behöver nog hjälp att valla in fårskallarna också. :-P
Ni har rätt båda två, och det inser jag ju själv oxå. Men vill så gärna ha tillbaks min goa goa kompis.
Usch så jobbigt när älskade husdjur går bort :( Såklart det gör ont i hjärtat. De var lika som det ser ut på bilderna, men ingen kan ju ersättas.
SvaraRaderaKänns det inte konstigt att flytta ända upp till Pajala?
Du måste bli flitigare i bloggen då så man kan hänga med hur det går för er och hur ni har det :)
Kram
Cecilia; Jo, visst tusan känns det konstigt. Men just nu känns det även väldigt bra. Ett naturligt val. Får se om det ändras i framtiden, tror inte att jag vill bo där hela livet...
SvaraRadera